Om tjocktarmscancer

En vanlig cancerform är den cancer som uppstår i tjocktarm och ändtarm. Den förekommer i olika former. En viktig form är när cancern börjar som polyper (en utväxt) i slemhinnan och när dessa polyper senare går över till cancer. Benägenhet att bilda polyper är ärftlig och därför har man en ganska starkt ärftlig komponent i ändtarms- och tjocktarmscancer.
Även denna cancerform börjar i en godartad form som successivt blir allt mer elakartad, för att senare börjar sätta metastaser. Behandlingen är kirurgisk och om man kan göra operationen tidigt brukar man kunna avlägsna tumören i sin helhet och patienten blir då ganska snabbt helt frisk igen. Om tumören däremot har börjat sprida sig så är situationen helt annorlunda och då ger man sedvanlig cancerbehandling mot spridd cancer.

Tjocktarmscancer uppstår genom mutation i DNA

Dessa cancrar uppstår genom att en cell i tarmslemhinnan får en ändring i sin arvsmassa (DNA) som gör att den växer något snabbare än andra celler.
När tiden går blir det fler och fler mutationer i cellen och allt eftersom detta sker blir cellen mer och mer elakartad. Den tenderar att lämna sin plats och börjar sprida sig ut i tarmväggen och sedan vidare via blodet.
Så länge som tumören är liten och lokaliserad till tarmväggen är sjukdomen lätt att behandla. Man opererar bort det stycke av tarmen där tumören sitter (och tumören) samt en liten bit åt sidorna, så man är säker på att man får med all tumörvävnad.
När detta är gjort syr man ihop tarmstumparna med varandra och de läker ihop och sedan fungerar tarmen som vanligt.
Om man dröjt för länge med diagnosen har tumören spritt sig med blodet och då kommer metastaserna i första hand till levern, för att sedan sprida sig i kroppen.
I den situationen försöker man med strålbehandling och cellgifter, men resultaten är ofta tveksamma.
I vissa familjer har man en ärftlig tendens att få godartade ”förtumörer” i  tjocktarmen som kallas adenom eller polyper. Ett polyp är ett antal celler som utgör det första steget i bildandet av tjocktarmscancer, dvs en malign tumör. Om man tillhör en familj med detta anlag kan man ha ett stort antal polyper i tarmslemhinnan och alla dessa har en viss risk att utveckla cancer. För att motverka detta skall man regelbundet gå och göra en koloskopi, vilket innebär att en specialistläkare för in ett ”tittrör” i ändtarmen och tjocktarmen och inspekterar slemhinnan samt tar bort de polyper som hen ser.

Screening tjocktarmscancer

Tjocktarmscancer hittas genom screening. Det finns olika metoder för att göra denna screening och på Vegatus använder vi avföringsprover. På varje patient tas tre avföringsprover. Det gör patienten själv vid ett lämpligt tillfälle och skickar in proverna med post till analys. Proverna ska tas vid tre olika tillfällen för att få ett bra resultat. De analyseras på laboratoriet där man letar efter blod i avföringen och i de fall som vi hittar blod så går vi vidare med rektoskopi.
I blodproverna ingår även en tumörmarkör som kan visa på om individen har förhöjd risk för tjocktarmscancer, CEA.
Tanken är att man ska slippa göra koloskopi om det inte finns någon medicinsk anledning att tro att det föreligger tjocktarmscancer. Ett screeningprogram ska fånga upp misstänkta fall så att dessa kan undersökas och eventuellt diagnostisera tidigare oupptäckt cancer. Dock är det viktigt att screeningmetoderna är anpassade så att de både hittar sjukdomen man söker och samtidigt inte så obehagliga att genomföra att de inte blir av.
På Vegatus undersöker vi alltid avföringen och kontrollerar om där finns blod.  Hittar vi blod så skickar vi en remiss till koloskopi.