Om prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Varje år diagnostiseras drygt 10 500 män med cancer i prostata. Den uppstår i prostatakörteln och har olika malignitetsgrader (mått på hur mycket cancercellerna skiljer sig ifrån normala celler). De växer snabbare om körteln utsätts för manligt könshormon.
Prostatacancer är mycket vanlig och i de flesta fall så förblir cancern en relativt godartad tumör, men ibland blir tumören mera elakartad (den blir malign). Detta är ett mycket stort problem när man skall bestämma hur cancern skall behandlas.
Den radikala behandlingen är operation och nu för tiden har man även hjälp av en robot (Da Vinci). Resultaten är som regel bra, men det finns allvarliga biverkningar, i första hand svårigheter att hålla urinen och impotens.
Man måste då ställa sig frågan om man ställer till mera skador genom att operera? En tumör som i dag ser godartad ut kan bli elakartad ganska snabbt och då har man genom sin senfärdighet låtit patientens botbara sjukdom förvandlas till en obotbar cancer.
Det är helt avgörande att denna diskussion sker öppet och förbehållslöst mellan patient och läkare

Prostatacancer symptom

Symptom på prostatacancer varierar beroende på hur långt gången tumören är. Inledningsvis är det vanligast att det uppstår problem då man ska kasta vatten. Patienten behöver ofta kissa oftare, det kan vara svårt att tömma blåsan, strålen blir svagare och det kan medföra smärta. Vanligt är även erektionsproblem och smärta vid ejakulation. Då cancern fortskridit så är trötthet, viktnedgång, smärtor i höft, bäcken eller ryggslut vanligt.

Screening prostatacancer

Idag upptäcker man de flesta prostatacancertumörer genom de screeningprogram där man mäter PSA (Prostata Specifikt Antigen). PSA är ett äggviteämne som normalt bildas i prostata. Det utsöndras i ökad mängd av prostatacancer och vid godartat förstorad prostatavävnad, samt när prostata är infekterad av bakterier.
När man genom blodprov misstänker att det finns en prostatacancer så gör man om blodprovet efter en till tre månader. Man känner också på prostatan via analöppningen. Om de höga PSA- värdena kvarstår efter några månader skickar man patienten till en urolog. Urologen känner åter igen på prostatan och bestämmer sedan om han skall göra en ultraljudsundersökning eller ta prover för vidare undersökning.
Det finns olika åsikter om huruvida ett nationellt screeningprogram vore bra och Socialstyrelsen avrådde 2018 från nationell screening. Anledningen var att många diagnosticeras sent med cancer som sedan visar sig vara godartad. Bedömningen var att den skada som kan ske vid biopsitagning och eventuell överbehandling var större än nyttan på ett nationellt plan.
Vad som gäller på ett individuellt plan kan dock vara något helt annat. På Vegatus anser vi att det är viktigt att kontrollera PSA-värden och hålla dem under uppsikt. Vid stigande värden så börjar vi med att ta om provet efter tre månader och om värdena fortfarande är höga så skickar vi patienten till kontroll hos urolog. Där görs bedömningen om det är cancer eller något annat som är anledningen till de höga PSA-värdena. Sedan är det upp till den enskilda individen att bestämma om man vill fortgå med eventuell behandling eller vill göra regelbundna mätningar och hålla situationen under noggrann kontroll.

Stockholm 3 är ett nytt blodprov för att hitta prostatacancer

Det finns även ett nytt svenskutvecklat prov som gör en säkrare bedömning av om patienten har prostatacancer eller inte. Provet mäter PSA, men också fyra andra komponenter i blodet som analyseras med ett avancerat AI-program. Det kallas Sthlm3-testet och kan även göras genom Vegatus för de som så önskar.
På Vegatus tas PSA eller Stockholm 3 proven med regelbundna mellanrum. Eftersom screeningundersökningen sker regelbundet så hittar vi cancrarna när de ännu är små. Vad det gäller att förebygga cancer så är blodprovet PSA mycket framgångsrik. Skillnaden mellan att behandla en tidigt upptäckt cancer och en sen är enorm!

I våra hälsoundersökningar ingår tumörmarkörer

Medi
30 Blodtester
  • 1 Läkarbesök
  • Ø Cancerkontroll
  • Ø MR-screening
Maxi
40 Blodtester
  • 2 Läkarbesök
  • Ø Cancerkontroll
  • Ø MR-screening
Maxi plus
50 Blodtester
  • 2 Läkarbesök
  • Ø Cancerkontroll
  • Ø MR-screening
Maxi plus MAN
52 Blodtester
  • 2 Läkarbesök
  • Cancerkontroll
  • Ø MR-screening
Maxi plus MR
50 Blodtester
  • 2 Läkarbesök
  • Cancerkontroll
  • MR-screening