Hjärncancer

Det finns två olika typer av hjärntumörer dels de som uppstår i hjärnhinnorna och dels de som uppstår i hjärnsubstansen.

Tumörer som uppstår i hjärnhinnorna eller hjärnnerverna (meningiom, neurinom) är som regel godartade. De växer långsamt och deras symptom beror på hur de ligger i förhållande till hjärnan.

Man försöker alltid operera dessa tumörer och ta bort dem helt och hållet. Hur bra det går med operationen beror på om man kan ta bort tumören utan att skada hjärnan. Ibland måste man acceptera att priset för att ta bort tumören helt och hållet är att man får en viss hjärnskada.

Efter operationen återstår som regel en ganska lång och krävande rehabilitering.

Tumörer som uppstår i hjärnsubstansen (gliom) finns i olika malignitetsgrad. De växer alla i hjärnsubstansen och det är som regel omöjligt att operera bort dem helt och hållet.

De som växer långsammast (Grad I och II) kan växa så långsamt att patienten överlever 10 år eller mer.

De som växer snabbast tillhör några av de mest elakartade tumörerna (Grad IV). Man kan inte operera bort dem och som regel avlider patienten efter något år. Det finns dock enstaka undantag. Det är okänt vad detta beror på.

Behandlingen av gliom är i första hand kirurgi. Man försöker då ta bort så mycket som möjligt av tumören.

Efter operationen är det vanligt att man ger strålbehandling.

Gammakniven är en apparat som gör det möjligt att bestråla en liten tumör från många olika håll så att man får en ”brännglaseffekt”. Tumören får en mycket hög dos medan omgivningen får en mycket lägre dos. Metoden är uppfunnen av professor Lars Leksell på Karolinska sjukhuset och har inneburit stora förbättringar för vissa typer av tumörer.

Vegatus hälsoundersökning med helkropps-MR ser man alla hjärntumörer vare sig de är godartade eller elakartade. Alla patienter undersöks neurologiskt och om man misstänker att det kan vara fråga om en hjärntumör remitteras patienten omedelbart till undersökning på en neurologklinik.