Psykisk ohälsa, när det behövs hjälp

När är psykologiskt stöd till hjälp?

Psykologiskt stöd i form av att kunna tala med en utomstående professionell person som en psykolog kan vara till god hjälp när man mår dåligt psykiskt. I dialog med en utomstående kan man få hjälp att reda ut vad man faktiskt tänker och känner i olika situationer, och man kan reflektera över det egna förhållningssättet. Det leder ofta till att man får en tydligare bild av de val man faktiskt gör. Det öppnar upp för möjliga alternativa handlings- och förhållningssätt.

Vilken typ av psykologiskt stöd som kan vara till hjälp vid olika besvär beror på hur pass allvarliga eller djupgående problemen är, men även på hur motiverad man är för att söka hjälp. Till skillnad från medicinska åtgärder som ibland inte kräver mer än att patienten kommer till en mottagning och tar del av de åtgärder som föreslås, är en egen önskan om att försöka förändra sin situation en viktig del i att en psykologisk kontakt kan leda till betydande förändring.

I situationer när en medarbetare av omgivningen uppfattas ha påtagliga psykiska besvär, men inte själv anser att så är fallet, kan det vara svårt att få till en fungerande samtalskontakt. Men med en specialistutbildad psykolog med inriktning på olika former av stödkontakter, såväl individuellt som i grupp, kan en stödkontakt där även arbetskamrater och chef involveras leda till en förbättrad arbetssituation.

Vad beror psykisk ohälsa på?

Psykisk ohälsa kan visa sig genom olika psykiska symtom. Vanliga problem som många söker hjälp för är sömnstörningar, relationsproblem, trötthet och koncentrationssvårigheter. Psykiska besvär kan ta sig uttryck i att man lätt blir orolig, rädd eller ångestfylld, att man tappar motivation och intresse för olika arbetsuppgifter. Det kan också handla om svårigheter i kontakten med arbetskamrater, vilket lätt kan leda till att man isolerar sig utan att egentligen vilja det. Ibland utlöses psykiska besvär av livskriser, som när någon närstående dör, man går igenom en skilsmässa, utsätts för akut stress eller blir arbetslös. I andra sammanhang tar det längre tid för besvären att utvecklas.

Det finns inte några entydiga eller självklara orsaker till psykiska besvär, och de flesta beror på både arv och miljö i olika kombinationer. Vissa besvär utvecklas utifrån problematiska erfarenheter av olika situationer och relationer till andra människor. Mycket talar för att det finns olika grader av sårbarhet, ärftlig eller inlärd, som gör att en del personer är mer känsliga för svåra upplevelser eller har svårare att hantera vissa situationer än andra.

En modell för psykisk ohälsa i arbetslivet

Ett sätt att tänka kring psykisk ohälsa inom arbetsområdet är att titta på balansen mellan krav, kontroll och stöd. Sambandet mellan arbetet och hälsa har undersökts ett hundratal studier av arbetsmiljöforskare över hela världen. Den bärande idén i Krav-kontroll-stödmodellen är att effekterna av psykiska krav på de anställda har att göra med hur mycket kontroll, eller handlingsutrymme, de har. Man brukar tala om fyra modellsituationer som utgör olika kombinationer av mycket, respektive litet beslutsutrymme (kontroll) och höga respektive låga krav. Effekterna av psykiska krav har att göra både med hur mycket beslutsutrymme och hur mycket stöd som organisationen ger de anställda. Den sämsta situationen för hälsan skulle då bli en situation, som innebär höga krav, låg kontroll och avsaknad av stöd.
Vegatus erbjuder olika typer av psykologiska tjänster som:

• Psykologiska förhållanden som till exempel Samtalsstöd eller Coaching

• Organisatoriska förhållanden som Ledarskapsutveckling, Grupp/teamutveckling och Konflikthantering

• Missbruk och beroendeproblematik som kan handla om Alkohol, Droger eller Rökavvänjning

• Krishantering