Vitaminer och mineraler

03 juni, 2013

 

Vi har märkt att det finns ett stort intresse för kroppens förråd av vitaminer och mineraler t.ex.  bland människor som tränar på gym. I en del fall motsvarar en känd vitaminbrist också en känd sjukdomsbild. Ett gott exempel på detta är att brist på vitamin B-12 ger upphov till sjukdomen perniciös anemi (och till mycket annat). I många fall har man inte denna klara koppling mellan sjukdom och vitaminbrist och det ger upphov till svårigheter. Ett annat problem är att de patienter med gymbakgrund som undrar om vitaminer och mineraler inte är sjuka utan i stället plågas av att deras maximala prestationsförmåga och förmåga att tillgodogöra sig träning har minskat. Symptom av denna typ är ju mycket ospecifika och svåra att säkert koppla till en vitaminbrist eller liknande. Detta tror jag är en av orsakerna till att många läkare  har svårt att ta denna typ av besvär på samma allvar som mera konventionella sjukdomar. Det upplevs som ett lyxproblem.

Samtidigt är strävan efter hälsa också en strävan efter maximal funktion. Man skall kanske inte se det som ett lyxproblem utan mer som en utveckling som gör att medicinen blir allt mer användbar för att ge inte bara frihet från sjukdom utan också bästa möjliga livskvalitet. I morgon kommer vi att få en föredragning om hur detta har utvecklats i Schweiz och efter det får vi ta slutlig ställning till hur vi skall förhålla oss. Jag skriver och berättar.

På återseende

Jörgen