Autoimmuna sjukdomar – hur funkar det?

02 juni, 2017

Hej
I en tidigare blogg skrev jag om bakterier i tarmen. Tidigare kunde man bara hitta tarmbakterier genom att odla dem. Det nya som kommit är att man nu kan bestämma precis vilka bakterier som finns i tarmen genom att analysera det DNA (arvsmassa) som finns i avföringen. Detta gör att man kan bestämma precis vilka bakterier som finns i tarmen och också ungefär hur många de är.
Varför är det så bra? En dåligt fungerande tarm har ett annat innehåll än en välfungerande och vilka bakterier som växer i tarmen beror på vad som finns där. Analysen av bakterie-DNA i avföringen kommer att bli ett direkt och känsligt mått på tarmfunktionen.

Detta gör att vi får nya möjligheter att komma åt autoimmuna sjukdomar. Det finns mängder (diabetes 1, MS, rheumatoid artrit,) av sådana sjukdomar och de är alla mycket svårbehandlade eftersom man inte riktigt vet exakt vad de beror på.

Översiktligt tror man att det går till på så sätt att tarmen fungerar sämre, kanske därför att det växer fel tarmbakterier i den. När tarmen blir sämre tror man att äggviteämnen som normalt bara skall finnas i tarmen (kanske från bakterier) tränger in i tarmväggen och kommer i kontakt med blodet. Där attackeras dessa främmande äggviteämnen av de vita blodkropparna i en immunologisk reaktion.

Om de främmande äggviteämnena liknar äggviteämnen som vi normalt har i kroppen kommer de vita blodkroppar, som lärt sig att attackera det främmande äggviteämnet, också attackera de kroppsegna äggviteämnena och förstöra dem. Då blir man sjuk och den sjukdom man får beror på vilka kroppsegna äggviteämnen som förstörs av de vita blodkropparna.
I dag är autoimmuna sjukdomar mycket svårbehandlade men vår förhoppning är att en bättre kunskap om hur tarmen fungerar kommer att förbättra läget.

Hälsningar
Jörgen